Bebyggelseutveckling i världsarvet
Syftet med denna studie är att kartlägga hur bebyggelsen har utvecklats inom Världsarvet för att visa under vilka perioder det har tillkommit byggnader och i vilka lägen i landskapet. Studien utfördes av Tanums kommun.
Analysen är gjord utifrån tre typer av data: bygglov, nybyggnadsår och ortofoton (flygbilder där alla objekt ses rakt uppifrån). Antingen kan byggnader fått ett årtal inlagt i bygglovsystemet eller så har de fått ett nybyggnadsår i Lantmäteriets byggnadsregister. Den tredje analysmetoden är visuell analys av de ortofoton som finns tillgängliga. De ortofoton som har använts är från åren: 1956, 1970, 2006, 2009, 2012, 2016, 2018 och 2020.
Det finns ca 200 byggnader från perioden 1970–2006 där det inte finns någon information om när de tillkom. Dessa har fått en egen kategori.
I lagret finns information om vilken analysmetod som har använts (Bygglov, Lantmäteriet eller Ortofoto) för objekten, samt om det finns någon tillbyggnad registrerad och var denna finns registrerad.
GIS-karta som visar bebyggelseutvecklingen i Tanums världsarv.
Bebyggelseinventering
Inventeringen syftar till att ge en aktuell överblick över bebyggelsen inom Tanums världsarv och skapa ett kunskapsunderlag för att följa och analysera förändringar i området. Underlaget bygger på en fältinventering som genomfördes under försommaren 2024, då totalt 753 byggnader på 258 fastigheter registrerades med hjälp av ett digitalt inventeringsverktyg. Studien har finansierats av Tanums kommun med ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Sammanställningen bygger på en bebyggelseinventering som Bohusläns museum genomförde på uppdrag av Länsstyrelsen 1997–1999 och redovisade i en rapport år 2000.
