Det öppna kulturlandskapet präglat av tusentals år av jordbruk är en viktig del i världsarvsutnämningen. Markanvändningsanalysen gör det möjligt att följa hur landskapet förändras och används över tid och visar hur fördelningen mellan åker, betesmark och skog fördelat sig under perioden från 1930 till idag. I analysen användes de ekonomiska kartorna från 1930- och 1970-talet samt jordbruksblock för 2020.
Genom bildklassificeringsanalyser på de gamla ekonomiska kartorna (rasterbilder) skapades ytor för jordbruksmark. Färgerna för åkermark är tydligt kontrasterade i båda kartorna och ger ett överensstämmande resultat. Betesmarker är svårare att fastställa eftersom färgkontrasten mot bakgrunden inte är lika hög. Betesmark finns därför bara för 1970-talet.
Markanvändningen för 2020 kommer från Jordbruksverkets blockdatabas som innehåller uppgifter om maximalt stödberättigande jordbruksmark, som alltså antigen kan vara åkermark eller betesmark, enligt EU:s definitioner.
Andelen åker- och framför allt betesmark har minskat sedan 1930- och 1970-tal, därför har jordbruksblocken för 2020 lagts över ytorna från de ekonomiska kartorna.