Varför är bilderna målade?

Hällristningarna i Tanum kan vara svåra att se – många är mycket grunt huggna och hällarna är ofta skadade av vittring vilket gör bilderna ännu svårare att se. För att de ska bli lättare att uppleva har bilderna på drygt tio hällar, av de mer än 600 som finns i världsarvet, fyllts i med färg. 

Färgen som kan ses på ett antal av besökshällarna är alltså inte från bronsåldern. Inte heller är färgen ett försök till rekonstruktion av hur ristningarna såg ut när de gjordes och användes, det finns inga säkra spår av forntida färg i ristningarna. Färgen är enbart ett sätt att visa för världsarvets besökare hur hällristningarna ser ut.

Var hällristningarna målade på bronsåldern?

När hällristningar idag upptäcks finns det aldrig några rester av färg i bilderna. Det måste inte betyda att de inte var målade på bronsåldern – förutsättningar för att färg ska kunna bevaras på de flacka Bohuslänska hällarna är dåliga. Det finns målade bilder som är mycket äldre än hällristningarna i Tanum men de hittas alltid i skyddade lägen: i grottor eller på lodräta eller överhängande bergväggar. Dessutom finns det ett exempel med både ristade och målade bronsåldersbilder på samma häll, men färgen finns då inte i ristningen utan visar andra motiv.

Det finns över 4 200 platser med hällristningar och sammanlagt hundratusentals enskilda bilder i Bohuslän. Om ristningarna fylldes i med färg på bronsåldern borde det finnas spår av färgen på något ställe, även om bevarandeförhållandena är dåliga. Det går alltså inte att säkert säga att hällristningarna inte var ifyllda med färg när de användes under bronsåldern, men det finns heller inget som talar för att de var det.

Varför röd färg?

Hällristningar har åtminstone sedan 1940-talet målats för att visa dem för besökare och det är för det mesta röd färg som använts. Anledningen till färgvalet var antagligen att den röda färgen har en forntida anknytning, stenålderns hällmålningar är gjorda med röd färg och även en del runstenar har röd originalfärg.

Det finns även rester av röd färg i hällristningar som inte är iordningställda för besökare. Under en period i slutet av 1900-talet var det vanligt att fylla i bilderna med permanent rödfärg i samband med dokumentationsarbete och ibland kan den färgen sitta kvar än idag.

Men ibland är de vita…

Om berget är mörkt syns röd färg dåligt. Vid sådana tillfällen fylls ristningarna i med vit färg. Även när ristningarna som ska markeras inte är forntida, till exempel bilder gjorda av sjöfarare eller stenhuggare i Bohusläns skärgård, brukar vit färg användas.

Vit färg används också vid dokumentation av hällristningar för att kunna ta tydliga fotografier på bilderna. Färgen som då används är kritpulver som blandas med vatten, det är inte meningen att färgen ska sitta kvar och den tas bort efter dokumentationstillfället. Observera att det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att fylla i hällristningar med färg, oavsett vilken sorts färg som används.

Tips för att se omålade ristningar

Ungefär hälften av de hällristningar som är tillgängliggjorda för besökare är inte ifyllda med färg och kan därför vara svåra att se. Bäst chans att se omålade bilder finns om du besöker ristningen när det regnat och berget är blött. Ett annat tips är att besöka hällristningarna på morgonen eller eftermiddagen när solljuset kommer från sidan, skuggorna som uppstår i ristningarnas fördjupningar gör att bilderna framträder tydligare. När på dagen detta inträffar beror på hur hällen ligger i landskapet. Det går också att ge sig ut på kvällen eller natten och lysa på dem från sidan med en ficklampa för att få samma effekt.